5G-tekniken använder ett brett spektrum av radiofrekvenser för att leverera snabbare hastigheter, lägre svarstider och högre kapacitet än tidigare generationers mobilnät. I Sverige tilldelas dessa frekvenser av Post- och Telestyrelsen (PTS) genom auktioner och tillståndsprocesser som pågått sedan 2018 och fortsätter under 2025.
5G-nätverk brukar delas upp i tre huvudkategorier av frekvensband, baserat på frekvensernas egenskaper och användningsområden. Principen är att lägre frekvenser ger längre räckvidd (d.v.s. bra täckning) men lägre hastigheter, medan högre frekvenser möjliggör höga hastigheter men har betydligt kortare räckvidd.
Frekvensbandens egenskaper påverkas av radiovågornas fysikaliska beteende. Låga (jämförelsevis) frekvenser under 1 GHz kan tränga igenom väggar och byggnader effektivt och spridas över stora geografiska områden. Mellanfrekvenser mellan 1-6 GHz balanserar mellan täckning och kapacitet. Höga frekvenser över 24 GHz, även kallade millimetervågor, blockeras lätt av hinder men kan överföra enorma datamängder på korta avstånd.
Lågbandet använder frekvenser under 1 GHz, främst 700 MHz (n28) och 800 MHz (n20) i Sverige. De ger utmärkt täckning över stora geografiska områden och god inomhuspenetration. Telias 5G-nät på 700 MHz-bandet täcker idag över 90 procent av Sveriges yta, vilket möjliggör 5G-uppkoppling även på landsbygden och längs vägnätet. Hastigheterna i lågbandet är typiskt 50-250 Mbit/s, vilket är en förbättring jämfört med 4G/LTE men långt ifrån 5G:s maximala potential.
Mellanbandet, även kallat sub-6 GHz, inkluderar frekvenser som 2100 MHz (n1) och framförallt 3500 MHz (n78). Det sistnämnda bandet är särskilt relevant i Sveriges 5G-utbyggnad efter auktionen i januari 2021. Telia säkrade då 120 MHz, Net4Mobility (Tele2 och Telenor) fick 100 MHz, och Tre tog hem 100 MHz i detta band. Statliga Teracom vann även 80 MHz i 2300 MHz-bandet (n40) för specialiserade tjänster.
3,5 GHz-bandet erbjuder hastigheter på 500-1500 Mbit/s under optimala förhållanden och används främst i tätorter där många användare behöver hög kapacitet. Räckvidden är typiskt några kilometer från basstationen, och signalerna kan delvis tränga igenom byggnader men försvagas märkbart.
Högbandet, eller millimetervågorna (mmWave), omfattar frekvenser mellan 24-300 GHz. I Sverige planeras 26 GHz-bandet (24,25-27,5 GHz) att tas i bruk gradvis. Lokala tillstånd för inomhusanvändning mellan 24,25-25,1 GHz började tilldelas under 2021 och fortsätter under 2025. För utomhusanvändning i Stockholm, Göteborg och Malmö planeras frekvenserna 25,1-27,5 GHz bli tillgängliga från 2025, med utrullning i övriga större tätorter från 2026.
Dessa frekvenser möjliggör hastigheter upp till 10 Gbit/s men har mycket begränsad räckvidd, vanligtvis bara några hundra meter. De blockeras effektivt av väggar, träd och till och med kraftigt regn, vilket gör dem lämpliga endast för specifika högkapacitetsområden som arenor, fabriker eller stadskärnor.
| Band | Frekvens | Kategori | Status | Användningsområde |
|---|---|---|---|---|
| n28 | 700 MHz | Lågband | Aktivt | Landsbygdstäckning, stora ytor |
| n20 | 800 MHz | Lågband | Aktivt | Bred täckning, god inomhuspenetration |
| n8 | 900 MHz | Lågband | Aktivt | Kompletterande täckning |
| n3 | 1800 MHz | Mellanband | Auktion Q4 2025 | Kapacitet i tätorter |
| n1 | 2100 MHz | Mellanband | Aktivt | Stadsområden, mellankapacitet |
| n40 | 2300 MHz | Mellanband | Aktivt (Teracom) | Specialiserade tjänster |
| n7/n38 | 2600 MHz | Mellanband | Aktivt | Högkapacitetsområden |
| n78 | 3500 MHz | Mellanband | Aktivt | Huvudband för 5G i städer |
| n257 | 26-28 GHz | Högband | Gradvis från 2025 | Extrema hastigheter, begränsad räckvidd |
Efter de senaste auktionerna 2021 och 2023 har Sveriges fyra nätoperatörer säkrat frekvenstillstånd som möjliggör rikstäckande 5G-utbyggnad. Fördelningen av det kritiska 3,5 GHz-bandet blev särskilt betydelsefull för 5G-utvecklingen.
Telia säkrade 120 MHz i 3500-3620 MHz-bandet för 760 miljoner kronor, vilket ger företaget mest spektrum i detta viktiga band. Tillsammans med tidigare tillstånd i 700 MHz och 2100 MHz har Telia byggt ut ett 5G-nät som enligt företaget täcker 99,9 procent av Sveriges befolkning. Operatören använder en kombination av lågband för bred täckning och mellanband för kapacitet i städer.
Det gemensamma nätbolaget vann 100 MHz i 3620-3720 MHz-bandet för 665 miljoner kronor. Tillsammans med tillstånd i 900 MHz, 2100 MHz och 2600 MHz från 2023 års auktion bygger de ett rikstäckande 5G-nät med målet att nå minst 99 procent av befolkningen. Samarbetet mellan Tele2 och Telenor fortsätter från deras tidigare 4G-samarbete och ger skalfördelar i nätbyggnationen.
5G-nätverk använder två huvudsakliga duplexmetoder för att separera upp- och nedlänk. FDD (Frequency Division Duplex) använder separata frekvensband för sändning och mottagning, vilket ger konstant tvåvägskommunikation. Tekniken används främst i lågbandsfrekvenser som 700 och 800 MHz.
TDD (Time Division Duplex) alternerar mellan sändning och mottagning i samma frekvensband genom att dela upp tiden i korta intervaller. TDD dominerar i högre frekvensband som 3,5 GHz och 26 GHz eftersom det ger flexibilitet att dynamiskt anpassa förhållandet mellan upp- och nedlänk baserat på trafikbehov.
Mängden spektrum en operatör kontrollerar inverkar direkt på nätverkets kapacitet. Med 100 MHz bandbredd i 3,5 GHz-bandet kan en operatör teoretiskt leverera aggregerade hastigheter på flera Gbit/s per basstation. Bandbredden fördelas mellan alla anslutna användare, vilket gör spektrumeffektivitet viktig i tätbefolkade områden. Moderna 5G-tekniker som massive MIMO och beamforming hjälper till att maximera användningen av tillgängligt spektrum.
Utvecklingen av 5G-spektrum i Sverige fortsätter under kommande år. PTS planerar auktion för 1800 MHz-bandet under fjärde kvartalet 2025, vilket kommer tillföra ytterligare kapacitet till 5G-näten. Millimetervågorna i 26 GHz-bandet börjar gradvis tas i bruk för utomhusanvändning i storstäder från 2025.
På längre sikt övervägs ytterligare frekvensband för 5G. 28 GHz-bandet kan bli tillgängligt efter 2030 när nuvarande radiolänkar fasats ut. Internationellt pågår diskussioner om att öppna band upp till 71 GHz för framtida 5G-användning, även om implementering i Sverige ligger många år framåt i tiden.
Teknisk utveckling inom 5G-Advanced (Release 18 och framåt) kommer förbättra spektrumeffektiviteten ytterligare. Nya tekniker som förbättrad massive MIMO, AI-driven nätoptimering och mer avancerad beamforming är andra faktorer som kan komma att möjliggöra bättre prestanda även med befintligt spektrum.
Sveriges 5G-frekvensplan följer i stort europeisk och global utveckling. Band som n1, n3, n7, n20, n28 och n78 används brett internationellt, vilket borgar för att enheter fungerar över landsgränser och skapar skalfördelar i tillverkningen. Harmoniseringen koordineras genom organisationer som 3GPP, ITU och inom EU genom Radio Spectrum Policy Group.
Vissa skillnader finns dock mellan regioner. USA använder exempelvis n77 (3,7 GHz) och n261 (28 GHz) som primära 5G-band, medan Asien fokuserar på n79 (4,5 GHz) utöver de globalt harmoniserade banden. Det påverkar vilka enheter som fungerar bäst i olika regioner och ställer krav på tillverkare att inkludera stöd för fler band i sina produkter.
För användarna innebär den breda spridningen av 5G-frekvenser att nätupplevelsen varierar stort beroende på plats och teknik. I stadskärnor där 3,5 GHz är utbyggt kan användare uppleva hastigheter över 1 Gbit/s. På landsbygden där endast lågbandsfrekvenser är tillgängliga blir hastigheterna lägre och skillnaden jämfört med 4G kan i praktiken vara minimal.
De flesta 5G-telefoner som säljs i Sverige stödjer n1, n3, n7, n20, n28 och n78, vilket täcker de aktiva 5G-banden. Stöd för millimetervågor (n257/n258) är ovanligt i konsumentenheter och kommer främst vara relevant för framtida specialfall.
Företag som planerar privata 5G-nät har från januari 2023 möjlighet att ansöka om lokala tillstånd i 3,7 GHz och 26 GHz-banden. Det möjliggör skräddarsydda nätverk för industrier, hamnar, sjukhus och andra verksamheter med specifika behov. Lokala nät kan optimeras för låg latens, hög tillförlitlighet eller många IoT-anslutningar beroende på situation.
För barn under 18 år finns särskilda rabatter som ofta motsvarar studentrabatterna. Comviq, Hallon och Chilimobil har intressanta alternativ.